SOLIDARITET ÄR EN FRÅGA OM DELEGERING

Jag har kommit på ett nytt ord: Egonomi. Det var inte alls svårt.

Jag bara sammanfogade de två faktorerna som är mest framträdande i vårt samhälles maktstruktur, vid sidan av den halvfärdiga demokratiska. Nämligen dels den individualistiska aspekten, dels den ekonomistiska. Bourgoeisiens idé med iskallt egoistiskt profitbegär plöjer ju hänsynslöst fram genom alla andra värden, och lägger dem i prydliga drivor vid sidan av. Kombinerat med den manliga västerländska maktviljan så ser vi ett resultat i dagens svenska nyliberala regering: allt mäts i pengar. Har något ett värde ska det anges i kronor, eller allra helst i euro, förstås. Borgarna tjatar om det de kallar för personligt ansvar, vilket är en eufemism för egoism, och viljan att roffa åt sig för egen del både av makt och rikedom – två storheter som naturligtvis sammanfaller i en enda i dagens system.

Ett djupt känt personligt ansvar, däremot, innebär att alla medborgare känner ett ansvar för och en lojalitet med alla andra medborgare. Det är en grotesk idé att man skulle låta sin ansvarskänsla ta slut där den personliga lekamen tar slut, alltså där dit näsan räcker. Var och en människa kan omöjligen ta allt ansvar för alla omständigheter som har betydelse till exempel för alla oförutsedda omständigheter som kommer att dyka upp på en livsvandring. Man måste våga delegera till andra. Våga lita på att andra kan ta ansvar för det man själv inte orkar ha överblick över. Att det finns en medmänsklighet. Våga vara utlämnad och svag, du individualist som hyllar den personliga styrkan!

Vår civilisation har i själva verket kommit så långt att vi i lugn och ro kan lämna bakom oss alla egendomliga tankar om att den starke skulle vara mer värd än den svage, att den rikaste skulle vara smartast och att konkurrens skulle vara en sund drivkraft. Nu när vi småningom har tagit oss förbi stadiet kapitalism med dess tillväxt till varje pris, kan vi äntligen börja se oss omkring, om än med adrenalinabstinens, och börja bygga en värld grundad på sunt förnuft och mänskliga värden. Vi kommer att ha smitt om bourgoisiens profitplog till ett vindkraftverk, eller något annat nyttigt. Död åt egonomin! Leve ekologiken! Kom jag på ett till nytt. Det var lika lätt.