Kristus från Afrika

Vad är det som förenar en barack med en palatsliknande ämbetsbostad? - Lösning: Obama. Jag har inga illusioner om den amerikanska mentaliteten. Inte heller om det demokratiska partiet, eller om vad av moral eller politiskt förnuft som kan blomma upp i den jordmånen. Tvärtom. Trots det så blir jag lite hoppfull när jag ser och hör denne extra genväge ättling av allas vår stamort på jorden, Afrika. (Jag menar, förklarar jag otåligt för de fågelholkar som oförstående glor på skärmen, att även om vi alla härstammar från Afrika sedan oräkneliga generationer, har Obama släkt där på bara någon generations avstånd, alltså på kortare håll.) Låt vara att han är en tjusfull retoriker, han bibringar, inbillar jag mig försedd med min vanliga absurda optimism, en känsla av något så oamerikanskt som äkthet och ärlig vilja. Jag tillåter mig sånär att tro att det kan finnas en möjlighet att han kan komma att åstadkomma ett anständigt USA. Eller åtminstone ett mindre förryckt. Redan det ett accomplishment. Alltnog. Fortfarande, eller än så länge, är det bedrövligen uppenbart, eller uppenbart så bedrövligt, att i USA är inte alla medborgare i lika mån valbara. Tänk dig själv - en ateist. En socialist. Eller, hemska tanke, en humanist! I Vita huset. En frälsning, javisst, men, typ, keep dreaming. Det ska man förvisso aldrig sluta göra. BO är såklart ingen frälsare, han är ju amerikan. Vad han möjligen kan och säkert också vill åstadkomma är möjligen en lite mer sansad supermakt. Hans väljare är ju så hjärntvättade som de är. Skulle inte tillåta ett frisläppt förnuft. Kanske kan vi inte redan i vår tid se ett vänligare och förnuftigare USA, ett land värdigt att kallas demokrati. Men det där att ge upp hoppet kan vi väl skjuta upp ett tag. Får bli ett bra tag.